Känslor..
Idag är det söndag. Vilket innebär söndagsångest.
Men idag har jag ett jobb att gå till. Ett på 57% i Karlstad fram till sista Juni. Och måndagar samt varannan fredag i Kils vikariepool.
Annars går livet vidare. Vi bor fortfarande kvar i tvåan på Sannerudsgatan. Letar desperat efter en 3a men de är väldigt svåra att få tag på. Sen om jag får en tjänst i Karlstad så flyttar vi dit. Vilket jag helst hoppas egentligen då det finns mer att göra i Karlstad för Jennifer.
Jennifer växer så det knakar. Hon är uppe i 98, har fått klippa henne 3 gånger och hon pratar som bara den. Både 2 ords meningar och 3ords. Hon har även börjat visa favoritsaker nu. Panda, nallar, grisar och apor är favoritdjur. Bollar, klossar, gosedjur, leksalsmat, bamsestaden och dockor är favoritleksaker. Favoritfärg är blå. Hon älskar kinderägg, ostbågar, popcorn, korv, smörgås, och oboy.
Favoritsysslan är att bli jagad och gömma sig bakom mig, mormor eller någon annan. Kasta boll, sitta med paddan, bada, åkakarusell, leka med kusinerna.
Alltså det har redan gått 3år sen Jennifer kom. Eller tja, den 8e Februari för att vara mer exakt.
Jag älskar henne mer och mer för varje dag.
Idag vet jag inte vad jag hade varit utan henne. Det är hon som får mig att vela gå upp på morgonen.
Idag är det fortfarande hon och jag mot världen.
Vid vissa tillfällen under åren så har jag trott att hon var påväg att få en pappa. Men det visade sig vara fel alla gånger.
Mitt hjärta vågar inte släppa in någon efter alla år av svek.
Och nu framför allt vill jag INTE att Jennifer ska bli sårad.
Det räcker med att hon har en biologisk pappa som inte är närvarande. Han har fortfarande inte träffat henne en enda gång.
Det gör ont i mig..
